Vilda möss hoppar, rakt ut i det blå, när fara hotar, eller när de tror att fara hotar.
Möss är ju nästan mer "måltid" är "djur". Möss får många ungar, men inte många av dem uppnår vuxen ålder ute i det vilda. Inte ens av de som är snabba att fly.
Och de möss som stannar kvar och "kollar vad det var" blir aldrig äldre, och de för inte heller sina gener vidare. Så, vilda möss hoppar, de sticker, de drar, fortare än en gris hinner blinka, eller hur det nu var med Emils hyss, han i Lönneberga. Vad nu han har med möss att göra.
Hoppandet, är det jag skriver om. De tama mössen hoppar oftast inte. Möss avskyr att hoppa, och att falla, och att inte veta var de sätter fötterna. De ser ju inte heller särkilt bra.
Men de tama mössens ungar har under en period kvar sitt hopp-beteende. "Popcorns-åldern" kallas det. För de sprätter rakt ut i det blå, som popcorn, helt utan förvarning, och det är "lögn i helsike" att kunna hålla dem.
Popcornåldern börjar ungefär när de öppnar ögonen vid ca 14 dagars ålder. Och håller i sig lite olika länge, men kan vara flera veckor.
Jag avlar på temperament, och jag får numera heller inte några popcornungar. Det är jag stolt över!
Att hålla artondagars musungar såhär, öppet i ena handen, medan jag fotar med den andra - haha, det låter sig aldrig göras med ett par små popcorn! Då druttar de i govet som små katapulter inom fem sekunder - eller inom nån minut om de är av det lugnare slaget.Risken är stor att de blir skadade i fallet.
"Ajje! Trampa inte på mig!"Mamma till raringarna heter Tusse Ökentuss. Och pappa är Allegrobjörn. Inte svårt att se varifrån lilla Cheri fått sitt utseende ifrån.
Men vem är det som gömmer sig bakom krukan här då? Haha.
Haha, det var Acrobjörn! Han är farbror till ungarna, och kullbror till Allegrobjörn.
Både Acro och Allegro är fina härliga grabbar som jag gillar jättemycket!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar