De är engelsktypade, fast inte renrasiga utan med mycket svenskt blod i sig. Dock lyser det engelska temperamentet igenom.
Pappa heter Älvbjörn, och har de guldiga mössen i generna. (Bilder finns längre ner i bloggen)Mamman heter Unika, och är dotter till Karma (Kara Mia). Har en massa gamla bilder på Karma här nedanför.
Karma har bytt ägare förra sommaren, och bor nu hos en tjej som har tålamod med engelska nerver ;-) Inte franska nerver, utan engelska.
Möss finns i två raser kan man säga. Den engelska show-musen och den svenska vilttypen.
Den engelska är framavlad främst i England i drygt ett århundrade, för att vinna skönhetstävlingar. Stor typ, stora klara ögon, stora tulpanformade öron utan veck, lång harmoniskt piskformad svans, kan vara dubbelt så stor som den svenska, och mycket noga färgavlad. Fast inte i Sverige. Vi har mycket få riktigt fina renrasiga engelsktypade.
Den svensktypade, eller "pet-mouse", vet jag inte faktiskt. Till stor del kommer den nog från labb-möss. Vilket även showmössen gör från början.
Hur som helst, den engelsktypade är riktiga engelska fullblod. Nerverna på utsidan.
Visst kan de bli tama, men de är inte "människoälskare" i första taget. Att hänga med en människa på äventyr är lite läbbigt. Och man får ha tålamod och varsamhet när man handskas med dem, för att de ska vara riktigt bekväma i situationen.
Den svensktypade, eller pet-musen, har mycket lättare för att bli trygg och riktigt tam på ett helt annat vis. Där finner man de små äverntyrarna, som gillar sin människa.
Flertalet hubbyuppfödda möss i Sveriga är korsningar mellan dessa två. I zoobutikerna finner man nog mestadels den svensktypade. Och den säljs ju förstås i första hand som ormmat.
Bettina Beep har lustiga korkskruvs-morrhår! Syns inte så bra på fotot nedanför, men på högra sidan så syns en korkskruv i alla fall.
Möss har olika pälslag, förutom de olika färgerna. De kan vara korthåriga, långhåriga, och krulliga eller lockiga på lite olika vis. Denna variant med slät päls och krulliga morrhår, är någon mutation som jag fått in bland mina möss. Den tillhör inte de vanliga kända mutationerna/hårlagen. Om mutaionen skett hos mig, eller kommer från annat håll fast blommat ut hos mig i och med den ganska starka inavel jag använder mig av, det vet jag inte.
På ett vis är det lite kul, och ganska sött. På ett annat vis vill jag inte ha det.
De långa härliga plymerna till morrhår är ju de jag älskar mest! Dessutom använder möss sina morrhår väldigt mycket! Det är ju deras "ögon", tillsammans med luktsinnet.
När morrhåren krullar ihop sig sådär, måste de ju bli handikappade på något vis, tycker jag. Om det nu gör någon skillnad i fångenskap.
De lockiga hårlagen har också krulliga morrhår.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar