Några sötnosar visar upp sig

.
Det är Rowanda, guldtjejen med vitt. Och så är det Solglans och hennes fyra småtjejer ur X-kullen.

Småtjejerna är snart fem veckor gamla, födda 17 augusti.

Tissla och Tassla och Tessla och...

.
... och Tummelisa och Tintomara, och Tittut.


Alla är cinnamon/tan, utom Tissla och Tassla som är lilac-agotui/tan. ( Tan tror jag, väldigt svårt att se på "Tassel". ) Alla är satin korthår, mestadels engelsk typ, en liten smula svenskt blod finns det dock i dem.



De är födda den 17 maj 2010, och är alltså ungefär två och en halv månad nu,

och de är vädligt trevliga!! Gillar dem oerhört :-D

Några vänner

.
Inga avelsdjur men söta små vänner. Pomperipossa och Quetzala på första bilden.

Pomperipossa är blue-argente (och tan), Quetzala är vanlig argente.

Fortfarande Pomperipossa och Quetzala. (Pomperipossa har morrhår, men är född med tunna och krulliga sådana, som knappt syns.)

Här dyker Pomeri upp också. Pomeri är silver/tan.

Quetzala.

T-kullen

.
Här kommer några bilder på T-kullen föräldrar Rhianna och Vibys Ville.

T-kullen

.
T-kullen, född 17 maj 2010
e Vibys Ville chocolate/tan satin korthår och u. Rhianna champagne-argente satin korthår.
Härligt trevliga!

Senaste kullen

.
En hög med härliga cinnamontjejer på tillväxt. Samt ett par fina lilac agouti.

Silver och guld

.
Två ihopsatta foton, på guldtjejen Kavaletti och en ännu odöpt silverunge.

Båda i pälslaget satin, så de glänser vekrligen som äkta silver och guld. Och det är de ju också, för mig. Guld värda, mina små hjärtan.

Mitt guld

.
Ja hon är Mina, så heter hon, guldtjejen med vita tassar, vitt på magen, och en liten vit stjärn i pannan (berkshire heter den teckningen, men det vita ska vara i ett större fält på magen).


Hon är jättegullig!

En silverkull

.
Silver och pale-lilac, två små gullungar :-D

.
Det är svårt att få tag i bra avelsmöss, men ibland måste jag ju skaffa in nytt blod utifrån. Förra året köpte jag in ett par svarta tanmöss, som bar på blått, och även lite chocolate som ju är färggenerna som jag vill hålla mig till.
Ett par av avkommorna till dessa, en silver/tan hane och en blue-argente hona parade jag med varandra. För att jag tycker blått är flott. Ibland får jag väl göra en sådan här utstickare, bara för skoj skull.



Den första februari föddes kullen. Eftersom båda föräldrarna är rödögda, är också alla ungarna rödögda. Det betyder att det inte kan bli en blå mus, eller en blå agoutimus, utan det blir silver eller blue-argente. Dvs rödögda blå-varianter som har den blå pälsen nedblekt av rödögongenen. Flertalet i den här kullen är icke-satin, vilket är snyggt i de här färgerna.

Eftersom föräldrarna även är chocolatebärare blev det några pale-lilac ungar också. Alla i tan.

Pale heter färgen för att den är rödögd med rödögdblekt päls, lilac heter färgen som innehåller full pott av både chocolate och blå.

Silverfärgen skiftar så vackert i och med att underpälsen är lite mörkare än ovanpälsen.

Sedan har jag fler färger än silver och pale-lilac. Det blev också pale-lilac-argente och blue-argente och en dove. Alla i tan.

Här är pappa Lex-Björn, silver/tan.

Lex-Björn igen.

Inte mina!

.
Nä, dom är inte mina, inte ens tummen är min :-D. Men visst är bilderna förtjusande näpna!
Fotograf samt ägare/uppfödare är Evelyn Edblad, Sundsvall.

musfoton i januari 2010

.
(klicka gärna på bilderna för att se dem i stort format)

Min oändligt vackra Hörru. Snäll, trygg, kommunikativ, trevlig, nyfiken och glad.

Hurra.

Hörru och Hurra.

Hurra, rödögd creme/fox, satin. Den bästa sällskapsmus jag någonsin haft! Ett underbart temperament, kommunikativ, sällskaplig, lugn, trygg, orädd, glad och nyfiken, och ändå snäll som en ängel.

Tyvärr har hon inte blivit dräktig, men jag ska prova igen.

Härliga Hurra.

Systrarna Haha och Hörru, drygt sju månader gamla nu.

Hörru och Kaya.




Blev en gullig bild. Hörrus öga i mitten. Olivia bortanför (eller över snarare), och Kaya (mest svansen av) framför. Olivia och Kaya ska resa ner till Skåne i morgon, de ska flytta. Hörru kommer aldrig att flytta i hela sitt liv! Hon är en av de bästa möss jag någonsin haft!





Min lilla söta "hund" Cheri har fyllt ett år i dagarna. Jag släpper ner henne på golvet, och hon följer mig. Om hon undersöker något annat, så kommer hon när jag ropar. Hon är inte bara "hund" hon är "väluppfostrad" hund - av egen fri vilja.

Ja, hon inte bara följer mig, hon klättar upp för mitt byxben och letar reda på min hand. Hon är en go hjärtemus!! Ett litet Hjärta. Dock inte "min bästa" med tanke på min avel, för hon är alldeles för springig, hon kan inte vara still. Men förutom det, är hon bara helt ljuvlig!!

Hennes pappa (min uppfödning men såld) är Svensk Mästare i Petclass 2009, samt Internationell GuldPet. Och dotterna Gaby (som bor kvar hemma nu och för evigt) är Internationell Guld Pet. Cheri ställer jag inte ut. Hon skulle inte "sitta kvar stilla" för att titta på domaren... haha. Och då kan ju domaren inte titta på henne, och sånt gillar inte vi domare ;-)

Ja, just det, jag har under det förra året blivit färdig petclass-domare i SVEMUS, svenska musklubben. Roligt!!

Och jag älskar mina möss!!!! Sötare, näpnare varelser går knappast att finna!!