torsdag 5 februari 2009

Lite musbilder




Silka

Silka med de härliga öronen, och den ljuvliga färgen chocolate/tan. Först ett gammalt foto (sen i våras) innan hon växt i sina öron :-D


Ett ganska nytaget foto på Silka.


Jag tycker att detär så vackert med färgharmonin mellan den mörkbruna chocolatefärgen och den rödbruna magfärgen. Mmmm ...


Ett gäng söta grabbar

Sötnosar med blekgener. Rödögd vit (albino i de här fallen), svartögd vit (bone i det här fallet), och så en colourpoint som heter Kalle Point.


måndag 8 september 2008

mus-snack












onsdag 27 augusti 2008

Cinnamon.

Kara Mia har ett par vackra cinnamonfärgade döttrar. Cinnamon i satineffekt kan vara en helt ljuvlig färg om man får den i en sådan här rödton, och inte urvattnat blek.
De unga damerna som snart fyller 3 månader, heter Urtima och Unika. Pappa är Qjo-Björn, champagne-argente/tan.










torsdag 15 maj 2008

onsdag 23 april 2008

Kara Mia

Den där lilla svartögda vita med de stora öronen (tidigare inlägg) växer och börjar bli en stor och stilig dam.




Kara Mia är en chocolate/tan vars pälsfärg är blekt av (troligtvis) genparet extreme dilution, c(e)/c(e). Den röda magfärgen har blivit kritvit, och heter då fox.

I gen-text ser det ut såhär: a(t)/a(t), b/b, c(e)/c(e), D/D, E/E, P/*, där stjärna står för okänd, det kan vara stort P eller litet p. Om hon haft två små p, pp, hade hon varit rödögd vit och svår att skilja från en albinomus (genetiskt alltså).

Nu är Kara Mia inte kritvit (utom på magen) utan "off-white" med en svag brunbeige ton som skymtar i vissa ljus. Färgen blir "off white/fox".

fredag 4 april 2008

Is-Gnista igen.

Hon är så söt, min vackra Is-Gnista. *stort hjärta*

Mattes gullegryn! :-)


onsdag 26 mars 2008

Ny hane på tillväxt.

Kola-Björn heter han. Ja, alla mina hanar heter något på "Björn". Det är mitt eget efternamn, och min uppfödning heter Björndalens.

Chocolate-tan heter den bruna färgen med tan-röd mage. Jag tycker den är så vacker, när den får rätt nyans, rödhet och djup. Kola-Björn är jag nöjd med, även fast jag har långt kvar innan jag lyckas få fram Den Perfekta Musen.

Ska man vara petig med Kola-Björn, så har han ljusa tassar, och tanfärgen går ner på utsidan av benen. Det är noga sånt där ;-D, i alla fall om man ska vinna någon Standard-utställning, vilket är himla kul, men inte det viktigaste här i världen.

Det viktigaste här i världen, för mig med mina möss, är att ha TREVLIGA husdjur, som är trygga, glada och nyfikna, som blir GLADA när jag kommer och som vill vara med mig. Det är viktigast av allt. Samt att de är friska förstås, men annars är de ju inte särskilt glada...

Sedan vill ljag ha färger som jag tycker om. Och så förstås, det är sååå himla roligt och intressant att fördjupa sig i färggenetiken.


Ivra och Himla får också vara med på bild. Två trygga, orädda, glada, sällskapliga, otroligt snälla och rara och mysiga småtjejer. Ivra är cinnamon satin långhår, och Himla, ja hon är bara sååå himla söööt! Trevlig är hon också, för mig är hon ett exempel på Den Perfekta Sällskapsmusen.
:-D
Tänk att man kan vara så oerhört förtjust i möss!!! Men de är så underbart roliga små vänner, som smälter mitt hjärta, igen och igen och igen och igen och ...

Mera Daria.

När Daria var 2,5 månader, var hon med på utställning i pet-class. Det var i början på december förra året (-07).


Pet-class betyder att man går efter hur musen är som husdjur och sällskapsmus, samt att den är frisk och välskött. Tyngdpunkten ligger på temperamentet.
Daria uppförde sig helt exemplariskt, trygg och snäll och tålig med all hantering. En stor fin blå rosett kammade hon hem åt matte. Det blev en andraplats.
Etta blev Yin, en svart hane som är en baddare på att kamma hem förstapriser i pet-class åt sin duktiga 12-åriga matte. :-D