att sova som en gris

.
Nää, den är inte död. Han somnade stenhårt i min varma hand, och så råkade han hamna upp -och-ner i handen utan att vakna.
.



Det såg så roligt ut, att jag var tvungen att gå och hämta kameran (en bit att gå, trappor osv), sedan gick jag ut för att få bättre ljus och slippa blixten som ändå inte funkar på så nära håll.

Han vaknade till lite ibland, det blåste ute och sådär, och rullade runt på mage igen. Men då vyssade jag honom lite, och fick tillbaka honom på rygg när han somnat om.

När de ligger tillsammans allihopa i kullen, så ligger de ju verkligen huller om buller på de mest lustiga sätt, både upp och ner och bak och fram och allt vad man nu kan. Haha.

Möss är lustiga och näpna! Och ack så roliga, och så underbara små husdjur.

.

Denna ännu inte namngivna filur är 8 dagar när han fotas i sin söta sömn. :-D

Och ännu dröjer det innan han dessutom ska öppna sina ögon och titta ut på världen omkring sig.

.

Små vänner

Min vän Blinka

Min hand i din ...

Söta Blinka poserar i pelargonen.

Blinka är född den 2 februari 2009, färg är champagne-argente och pälslag är satin korthår. Hon är efter Älvbjörn och Unika, och alla "förfäder" är egen uppfödning fullständigt i tre led bakåt, och några led i sju generationer.

Hon är ett av mina små hjärtan. Egentligen är hon räddast av alla, tycker det är jätteläbbigt att komma upp i handen och även om hon kommer fram och nosar så går hon inte upp självmant.

Å andra sidan går hon heller inte ner självmant, om hon inte får komma tillbaka hem förstås.

"Främmande" platser är otäcka.

Hon tillhör min stam av "vackra-men-rädda" möss. Vill få in hennes behagfullhet i mina möss, men få bort rädslan. Inte i henne personligen alltså, men i min avel.

Ilq-Björn igen

.

Han växer, han också. En fin ung herre är han, Ilq-Björn. Efter Silka och Vattnadals Quenelle.

Mössen på Mässa

Varje år ordnar avgångsklasserna på naturbruksprogrammet i Spånga Gymnasium ett djurexpo. http://www.spa.edu.stockholm.se/index.php?id=372
.

SVEMUS (Svenska Musklubben) brukar vara med och visa upp tammöss och representera klubben, liksom flera andra djurföreningar.
Vi som är gäster har en egen lokal där olika smådjursklubbar (möss, gerbiler, hamster, osv), och andra djurföreningar (hund, katt, hittekatter/katthem) samsas.
Mässansvarig inom SVEMUS är Anna Aspelin, som duktigt fixar allt.
. .
Så här såg en del av SVEMUS monter ut strax före öppnandet. Bilden är rörig eftersom den blir "tvådimensionell" och bakgrund och förgrund smälter ihop.




Vi har försäljning av en del saker, lite foder, några små "hus", osv. Och så visar vi som är där upp våra möss. Inte bara tammöss (som jag har) utan även taggmöss och pygmémöss var representerade denna helg.

Jag, som både har öppna burar åt mina möss, samt älskar att "leka" med dem, hade byggt en särskild "utställningsbur".

Den är faktiskt i 4 våningar, om man inte räknar taket som de också kunde klättra upp på. Inte en enda pryl är köpt utom springhjulet. Allt är hemmabygge av kartonger.

Ett par grenar utifrån, kartonger från Konsum och skoaffären, spetsgardiner (haha) från en överbliven tygbit hemma, stark elteip använder jag, samt klister. Och så sax förtås.

Mössen älskar att utforska såna här labyrinter! Och de tar sig fram överallt, och hittar varje liten framkomlig väg. Men - de rymmer INTE!!
.
Så här ser "buren" ut, när jag redigerat bort bakgrunden.

Från bottenvåningen kommer de till nästa våning via ett hål i taket/golvet när de klättrat upp för grenen.

Bottenvåningen står också lite upphöjt på min transportbur, så de inte kan klättra ut på bordet/montern. Rymmer gör de inte. Möss avskyr att falla (i alla fall tammöss), och de hoppar inte! De är smidiga och starka.

.

Visserligen kan de hänga ut från kanten (som besökare ibland blir förskräckta över, och försöker hindra dem att rymma).
- Det är ingen fara, de rymmer inte. Får jag lugnt leende tala om. Möss är starka och smidiga. De kan hänga ut över kanten i en tå nästan, och sedan smidigt hiva in sig igen.

.

Och så är de snälla förstås! Mina möss bits aldrig! (i alla fall inte de jag har med på mässor, jag kan få en och annan hemma som "vaktar revir" och kan nafsa löst om jag överraskar dem sovandes i sitt bo), men om någon mot förmodan skulle bita så det går hål, tas de bort meddetsamma.)

.

Jag avlar ju på temperamentet, och ska ha snälla, vänliga möss som gillar människor!! Och som sitter still i handen, är kontaktbara, och låter sig pussas och klappas på :-D

.

Lite stolt

Musöron

.


Nu ska jag ut och klippa rosorna! Tjao! :-D

Blue argente?

Ja, vad har hon för färg, min Draqblod? Född 7 mars i år. En ung dam med andra ord.

Efter en hel del hjärn-arbete kommer jag fram till blue-argente. Jag är inte säker men tycker att det kan stämma. Det som inte syns på fotona är färgen på hennes underpäls. För att se den får man blåsa i pälsen. Nu ger den mörkaunderpälsaen bara ett "intressant skimmer" till hela musen.




Här syns hon tillsammans med syster Draqblomma (till vänster) som är (min vanliga färg av) champagne-argente. Båda är satin.

Champagne tycker jag hon liknar mest, men har för gul ton. Och så är hon tickad och alltså en argente-variant. Underfärgen är ganska mörkt blå/grå.

Här gömmer hon sig under mamma Ängsblomma, som är champagne-argente (utan satin).

I stamtavlan finns chocolate och blue på båda sidor.

På mammans sida finns extreme dilution i åttonde led - och någon annan blekgen jag ej har koll på, troligtvis c(h).

Farfar är silver agouti och lite längre bak finns renavlad silver agouti från Holland (på pappans båda sidor). Även rödögd vit finns på pappans sida.

Buhu-uhu ... Jag avlar inte på blågenen (fast får vackert ta in det när jag behöver utavla och det inte finns de färggener jag söker).

En sådan vacker färg, och så får jag lämna den därhän, och låta den vandra tillbaka in i skuggorna igen, efter färgens besök i denna vackra lilla mus...

Go´ som socker!!

Draqblod kikar fram.

Se sån stil hon har :-D

Hihi ...